Studier bland personer med irritabel tarm visar att en så kallad låg FODMAP-diet kan reducera mag-tarmsymtom. Samma diet har också visat sig kunna minska symtom hos personer med Fabrys sjukdom. Dieten kan vara svår att följa, men även en mindre omfattande koständring kan hos vissa minska symtomen. Det viktigaste är att hitta ett sätt som gör det så enkelt som möjligt för dig själv och din familj.

En låg FODMAP-diet handlar om specifika kolhydrater som inte bryts ned i tunntarmen utan istället bryts ned av bakterier i tjocktarmen. FODMAP är en förkortning som står för:

• Fermenterbara – kolhydrater som bryts ned av bakterier i tarmen
• Oligosackarider – kolhydrater med mellan 2 och 10 molekyler
• Disackarider – kolhydrater som består av två sockermolekyler
• Monosackarider – kolhydrater som består av en enda sockermolekyl
• And Polyoler – sockeralkoholer

Dieten är ett mycket bra verktyg för att få fokus på vilka livsmedel som ger symtom och hålls inom en begränsad period, det vill säga 4–6 veckor. Dieten är krävande, men man upplever snabb lindring av symtom om dieten fungerar för dig. Efter de 4–6 veckorna kan det vara lämpligt att återintroducera de olika livsmedlen, men endast gradvis och ett livsmedel åt gången.

Livsmedel som kan ge besvär (högt FODMAP-innehåll)

• Torra baljväxter (t.ex. kikärter, sojabönor)
• Rågbröd, ljust bröd, pasta
• Lök, vitlök
• Blomkål, jordärtskockor
• Äpple, päron

Livsmedel du ofta kan äta (lågt FODMAP-innehåll)

• Havregryn (små mängder)
• Ananas, banan, blåbär
• Gurka, broccoli, morot
• Knölselleri, gröna bönor
• Kött, fisk, fågel, ägg

> **Tips:** Mängden är ofta avgörande. Du kan förmodligen äta en liten smula lök i en rätt, men inte en hel lök. Du kan kanske äta ett halvt äpple utan problem, men inte ett helt. Med tiden kommer du förmodligen att upptäcka vilka livsmedel som påverkar din tarm mer än andra. Erfarenheten visar att lök och vitlök påverkar tarmen hos många med känslig mage.

Dieten handlar enbart om kolhydrater och därför kan man gärna äta proteinrika livsmedel som kött, fisk, fågel och ägg, men bör reducera de torra baljväxterna. Fett är också tillåtet att äta, men personer med känsliga magar kan reagera på mycket fett i maten.

> *Det kan vara en god idé att ha kontakt med en dietist som kan vägleda dig i dieten.*  

Av Mette Borre, klinisk dietist med specialistkompetens inom mag-tarmsjukdomar

Vid kroniska sjukdomar som Fabrys sjukdom kan trötthet och brist på ork prägla vardagen. God näring och fysisk aktivitet ger energi och stärker kroppen för att uppnå en bättre vardag, bevara vikten, bibehålla funktionsnivå och styrka samt förbättra livskvaliteten.

Motion och fysisk aktivitet

Sjukdom och behandling kan innebära att du har svårt att klara daglig fysisk aktivitet. Minskad fysisk aktivitet kan i sin tur leda till minskad aptit och bristande intag av energi, bra råvaror och protein, så att känslan av trötthet och olust förvärras.

Fysisk aktivitet och motion har en generellt positiv effekt på:

• Hälsa och vikt
• Muskelmassa
• Trötthet
• Humör

Det är visat att personer med kroniska sjukdomar som tränar ökar sin styrka, och att träning kombinerad med ökat proteinintag är effektivt för att förbättra muskelmassan. Det kan vara en bra idé att upprätta ett träningsprogram tillsammans med en fysioterapeut.

> **Viktigt:** Vid Fabrys sjukdom finns fördelar både fysiskt och mentalt med att vara fysiskt aktiv, men motion bör utövas med viss försiktighet. Om du är osäker på vilken form av motion och hur mycket som kan utövas, rekommenderas att fråga på sjukhuset eller prata med läkaren.
> *Kom ihåg: Lite träning och motion är bättre än ingen.*

Medelhavskosten med nyttiga oljor, nötter, mandlar, fisk, färsk frukt, grönsaker och baljväxter är välkänd, väl dokumenterad och rekommenderas ofta till personer med kroniska sjukdomar. Innehållet i denna kostform liknar det vi också kallar antiinflammatorisk kost samt de nordiska kostråden.

Hittills finns det inga vetenskapliga studier som kan fastställa vilken specifik kostform som kan rekommenderas till personer med Fabrys sjukdom. Mycket tyder dock på att den oxidativa stress och inflammation som kan ses hos personer med Fabrys sjukdom kan minskas genom att äta hälsosamt och varierat, särskilt enligt Medelhavskost eller genom att följa de nordiska kostråden.

I Medelhavskosten finns ett särskilt fokus på goda oljor och de skyddande ämnen som finns till exempel i olivolja. Dessa ämnen kallas polyfenoler och finns även i rapsolja, frukt, grönsaker, choklad, nötter och mandlar.

Samtidigt kan en kost som kännetecknas av högt innehåll av till exempel nötkött, margariner, vissa vegetabiliska oljor, processat kött, köttpålägg, ljust bröd, mycket pasta och vita ris, kakor, socker, godis, färdigrätter, friterad mat, snabbmat, ultraprocessade livsmedel, läsk och överdrivet alkoholintag påverka kroppen och inflammation i negativ riktning.

God och näringsrik mat behöver varken ta lång tid att laga eller vara besvärligt. Trötthet är ofta det största hindret för att tillreda mat och äta näringsrikt och gott. Du kan mycket väl använda frysta varor och skafferivaror för att välja det som är lättast att hantera. Du behöver inte laga mat helt från grunden. Hälsosam och näringsrik mat kan också tillagas av konserver eller frysta råvaror.

> **Vi har efterhand god kunskap om hälsosam kost, men det svåraste är kanske egentligen att införa goda vanor i en hektisk vardag med trötthet vid kronisk sjukdom.**

Vanor och kostvanor

När det gäller vanor kan de – oavsett om det rör kostvanor eller fysisk aktivitet – vara svåra att ändra på ett ögonblick. Vi håller ofta fast vid inrotade vanor, köper samma mat i affären eller lagar samma rätter. Att ändra vanor innebär inte nödvändigtvis svåra recept, utan kan vara små ändringar med gott resultat. Lite har också stort värde. En liten skål morötter och två cherrytomater är bättre än dåligt samvete. En liten promenad är guld värd för kroppen om alternativet är ytterligare tårta och soffan.

Fem enkla förslag att börja med

1. Ät havregryn med mandel och färsk frukt till frukost
2. Ät rågbröd med makrill i tomatsås, lite majonnäs och en morot till lunch
3. Använd en bra olja (t.ex. olivolja eller rapsolja)
4. Använd frysta grönsaker (t.ex. ärter eller gröna bönor) till middagen
5. Ta en liten promenad varje dag

Protein – kroppens byggstenar

Protein bidrar till att bygga upp muskler, slemhinnor och organ. Proteiner är uppbyggda av olika aminosyror och kvaliteten på de enskilda proteinerna varierar.

• Kött, fisk, fågel, ägg
• Mjölkprodukter (särskilt mjölk och yoghurt)
• Linser och baljväxter, sojabönor
• Mandlar och nötter
• Havregryn och potatis (i viss mängd)

Kolhydrater – primär energikälla

Kolhydrater återfinns i många livsmedel och är kroppens främsta energikälla.

• Bröd, potatis, pasta, ris
• Frukt och grönsaker
• Havregryn och gryn
• Torkade baljväxter

> *Socker är en kolhydrat som i sig inte förvärrar sjukdom, men innehåller i princip inga vitaminer eller mineraler och bör inte konsumeras i större mängder eftersom det kan ersätta näringsrika livsmedel.*

Fett – viktigt för kroppen

• Goda fettsyror från oljor, avokado, mandlar och nötter
• Rapsolja och olivolja rekommenderas för matlagning och dressingar
• Fet fisk (lax, sill, makrill) ger nyttigt omättat fett  

Mette Borre är dietist och specialist inom näringens betydelse för tarmsystemet. Genom sina aktiva år inom fältet har hon bland annat varit författare och medförfattare till ett flertal läroböcker och har tillsammans med läkare utformat danska riktlinjer och artiklar för behandling av förstoppning och irritabel tarm. Utöver detta är hon aktiv undervisare för patienter och vårdpersonal.

För mer information om patientföreningar och stöd, kontakta din vårdgivare.