Vad är sköldkörtelcancer?

Sköldkörtelcancer, som även kallas tyreoideacancer, är en elakartad (malign) tumör i sköldkörteln. 

   

Sköldkörtelns och bisköldkörtlarnas anatomi

Sköldkörteln (tyreoidea) är en fjärilsformad körtel som sitter nedanför struphuvudet och framför luftstrupen (trakea). Det finns små bisköldkörtlar på baksidan av sköldkörteln, vanligtvis fyra till antalet, nära de två stämbandsnerverna.

   

  

Hur vanlig är sköldkörtelcancer?

Varje år upptäcks 600-700 nya fall av sköldkörtelcancer i Sverige. Ca  8 500 svenskar lever med sjukdomen. Sköldkörtelcancer är vanligare hos kvinnor än hos män och medelåldern för diagnos är 45–50 år. Sköldkörtelcancer ökar i flertalet länder, allra mest för kvinnor i västvärlden. En viktig förklaring till denna ökning är den ökade användning av olika slags bilddiagnostik, inte minst ultraljud, vid diverse symtom. Men hela ökningen förklaras inte av detta fenomen. 

Vilken funktion har sköldkörteln?

Sköldkörteln producerar och lagrar viktiga hormoner som frisätts i blodbanan när de behövs. Därmed påverkar den trots sin ringa storlek många viktiga processer i din kropp. Hur väl sköldkörteln fungerar har ett stort inflytande på din energinivå och din känsla av välbefinnande. 

De två viktigaste sköldkörtelhormonerna är T3 (trijodtyronin) och T4 (tyroxin eller tetrajodtyronin). Sköldkörteln behöver jod, som intas via föda, för att kunna producera dessa hormoner. T4 lagras i sköldkörteln och frisätts efter behov in i blodbanan där det sedan transporteras till relevanta organ och ombildas till den aktiva formen, T3. Sköldkörtelhormon påverkar många system i kroppen som till exempel cirkulationssystemet, blodfettssammansättningen, skelettet, svettkörtlar samt njur- och tarmaktivitet. Sköldkörtelhormon har också en påverkan på tillväxtprocesser och energikonsumtion liksom många psykiska funktioner. 

Sköldkörtelhormonernas viktiga uppgifter:

  • Reglering av hjärtats aktivitet och blodtryck
  • Reglering av ämnesomsättning och energiåtgång
  • Omvandling av kolhydrater, vilket är viktigt för hälsosamma insulinnivåer
  • Sänkning av kolesterolnivåer
  • Påverkan på muskelfunktion
  • Reglering av mineraler som bygger upp skelettet

Få svar på de vanligaste frågorna om sköldkörtelcancer

Typer av sköldkörtelcancer

Sköldkörtelcancer, som även kallas tyreoideacancer, är en elakartad (malign) tumör i sköldkörteln. Prognos och behandling beror bland annat på vilken typ av sköldkörtelcell som cancern härstammar från. Det finns flera typer av sköldkörtelcancer.

Differentierad sköldkörtelcancer är den vanligaste typen (>90 % av fallen) och innefattar papillära och follikulära typer. Deras cellstrukturer liknar mest normal sköldkörtelvävnad, så de är vanligtvis mindre aggressiva. Normal sköldkörtelvävnad har förmågan att absorbera jod, vilket även de differentierade cancercellerna i sköldkörteln har. Därför kan differentierad sköldkörtelcancer behandlas med kirurgi följt av radioaktivt jod som tas upp i kvarvarande cancerceller, vilka sedan kan elimineras av radioaktiviteten.

Medullär sköldkörtelcancer står för <5 % av alla sköldkörtelcancrar. Denna typ av sköldkörtelcancer härstammar från så kallade parafollikulära celler (C-celler). Dessa återfinns som små klasar i sköldkörteln och är de celler som producerar hormonet kalcitonin vilket minskar nedbrytning av skelettet. 25 % av medullära sköldkörtelcancrar är ärftliga, och alla patienter med diagnosen bör undersökas avseende bäraranlag för sjukdomen och syndromet multipel endokrin neoplasi typ 2 (MEN 2). 

Odifferentierad (anaplastisk) cancer är en av de mest sällsynta formerna av sköldkörtelcancer och står för ungefär 2-5 % av fallen. Denna hör till de mest aggressiva formerna av all typ av cancer och ofta är intilliggande organ redan påverkade vid diagnos, och spridning till lymfkörtlar och lungor ses ofta tidigt.

Vad är prognosen för sköldkörtelcancer?

Medicinska framsteg har resulterat i en god chans till långtidsöverlevnad och god återhämtning efter behandling av sköldkörtelcancer. De flesta personer lever ett normalt liv igen efter behandling, men en del patienter behöver fortsätta med kontroller livet ut.

Läs om uppföljning efter sköldkörtelcancer

Vid sköldkörtelcancer är den viktigaste prognostiska faktorn vilken typ av sköldkörtelcancer du har. Papillär sköldkörtelcancer har bäst prognos – mer än 90 % av människor med denna typ av cancer lever 20 år eller längre efter att de fått diagnosen, och yngre patienter har en i stort sett opåverkad överlevnad. Även prognosen för follikulär sköldkörtelcancer är god. Mer än 70 % av människorna lever 20 år efter att diagnosen ställts.

Medullär sköldkörtelcancer har i allmänhet också en ganska god prognos, men överlevnaden är något lägre än vid follikulär eller papillär sköldkörtelcancer. Prognosen vid odifferentierad (anaplastisk) sköldkörtelcancer är dessvärre mycket dålig.

Andra faktorer som påverkar prognosen är ålder, hur utvecklad cancern är vid diagnos och eventuell spridning till andra delar av kroppen. Människor yngre än 55 år har generellt en bättre prognos.

Läs om behandling av sköldkörtelcancer

Vad är orsaker till sköldkörtelcancer?

Orsakerna till att sköldkörtelcancer utvecklas är inte helt kända, men två saker är förknippat med en ökad risk: 

  1. Sköldkörtelcancer inom familjen
  2. Exponering för strålning, särskilt under barndomen.

Strålning mot området runt huvud och hals, särskilt under barndomen och ungdomsåren, ökar risken för att utveckla sköldkörtelcancer. Personer som utsatts för höga mängder av strålning, till exempel efter en kärnkraftsolycka, löper också ökad risk för att utveckla sköldkörtelcancer. Den ökade cancerrisken är dosberoende och barn och ungdomar är särskilt känsliga.

Jodbrist under en längre tid kan eventuellt öka risken för att utveckla follikulär sköldkörtelcancer. Förstorad sköldkörtel (struma) på grund av jodbrist förekommer i ökad frekvens i områden där man har ett lågt intag av jod via kosten. Ett högt intag av jod tros leda till ökad risk för papillär sköldkörtelcancer.

Flamskyddsmedel som finns i vissa kontorsmöbler och klädesplagg har i experimentella system visats öka risken för sköldkörtelcancer. Rollen för dessa medel i människors sköldkörtelcancer är ännu ej fastslagen.

Läs om hur man ställer diagnosen sköldkörtelcancer

Symtom vid sköldkörtelcancer

Sköldkörtelcancer, som även kallas tyreoideacancer, orsakar sällan några symtom under tidigt stadium och märks oftast bara då tumören tilltar i storlek. Personer som lider av sjukdomen märker ofta endast en växande knöl på halsen utan andra symtom. Stora tumörer kan orsaka tryck på matstrupen (esofagus) eller luftstrupen (trakea), vilket kan ge problem med sväljning respektive andning.

Om tumören spridits till lymfkörtlarna på halsen kan de vara förstorade och fasta.

Symtomen är dock ofta olika och kan variera mellan individer. Du ska därför alltid kontakta läkare vid oklara symtom, samt då du upptäcker nytillkomna knölar oavsett lokalisation.

Hur stor är risken för att sköldkörtelcancern återkommer (återfall)? Få svar här