Diagnos av sköldkörtelcancer
Diagnosen sköldkörtelcancer kommer ofta som en chock för den som drabbas och dennas anhöriga. Chansen att bli långtidsöverlevare, återhämtad och till och med botad från denna typ av cancer är dock oftast mycket god.
Sköldkörtelcancer kräver vanligtvis flera tester och undersökningar för att diagnosen ska kunna fastställas. Vid misstanke om sköldkörtelcancer kommer läkaren att gå igenom din sjukdomshistoria och göra en kroppsundersökning. Undersökningen kommer att ha en speciell inriktning på halsen där sköldkörtel och lymfkörtlar är belägna.
Testerna kan utföras vid olika tidpunkter och av olika medicinska specialister. Resultaten avgör om du ska remitteras till en specialist. Få en översikt över de olika testerna som kan diagnostisera sköldkörtelcancer här:
Inspektion och palpation (okulär och manuell undersökning av halsen)
Inspektionen är viktig för att avgöra om en knöl på halsen sitter i sköldkörteln eller utanför denna, samt för att se eventuellt engagemang av lymfkörtlar. Palpation är en undersökning som innebär att läkaren känner på din hals. Detta görs för att se om sköldkörteln är förstorad, om det finns knölar i sköldkörteln och om det finns förstorade lymfkörtlar.
Blodprover
Med ett blodprov kan läkaren analysera sköldkörtelhormonerna. Dels hypofyshormonet TSH, som har betydelse för reglering av sköldkörteln och dels sköldkörtelhormonerna T3 och T4 i sig. Tumörer i sköldkörteln påverkar dock dessa hormoner endast undantagsvis.
Ultraljud
Med hjälp av ultraljud av halsen skapas en bild av din sköldkörtelvävnad och då kan även onormala förändringar eller knölar upptäckas. Ibland studerar man också blodflödet i sköldkörteln vid samma tillfälle med hjälp av en så kallad Dopplersignal. Ultraljud har idag en bra känslighet för att misstanke om sköldkörtelcancer ska kunna bekräftas eller avfärdas, men undersökningen är inte helt avgörande. För att påvisa eventuell spridning till lymfkörtlar är ultraljud klart bästa metod.
Biopsi
Det enda sättet att ställa en säker diagnos på sköldkörtelcancer är att ta ett vävnadsprov (kallas biopsi) och analysera detta i ett mikroskop. Det finns flera typer av biopsi:
- Finnålsaspiration
Först injiceras eventuellt ett bedövningsmedel precis under huden för att lokalt bedöva området. Sedan för läkaren in en tunn nål i knölen för att ta ut celler och vätska som undersöks i mikroskop av en cytolog eller patolog. Detta kan upprepas två eller tre gånger för att få prover från olika områden av knölen. Ett positivt testresultat innebär att det finns cancerceller och ett negativt resultat innebär att det inte finns några cancerceller. Ett oklart resultat innebär att det är tveksamheter kring om det förekommer cancerceller eller ej. Trots att knölar på sköldkörteln är mycket vanliga och ofta undersöks med biopsi så innehåller färre än en av tio sköldkörtelcancer. - Molekylärdiagnostik vid oklara resultat
I synnerhet om finnålsbiopsin ger ett oklart resultat, har det på senare år blivit allt vanligare med tester som undersöker gener i DNA från knölarna i sköldkörteln. Testerna kan bidra med information om det förekommer cancer eller inte. Dessa specialiserade tester görs på prover som också tas under den vanliga biopsin och det finns också specialiserade blodprover som kan användas för att ytterligare utvärdera sköldkörtelknölar. Fråga din läkare om dessa tester finns tillgängliga och om de kan vara till hjälp för att undersöka din sköldkörtelknöl. - Kirurgisk biopsi
Om finnålsbiopsin visar så kallad follikulär tumör kan läkaren inte avgöra om den är godartad (follikulärt adenom) eller elakartad (follikulär cancer). Då kan din läkare föreslå att man för att ställa diagnos tar bort den halva av sköldkörteln där knölen sitter. Detta görs i narkos genom ett tvärgående snitt nedtill på halsen. I samband med detta behöver du oftast stanna på sjukhuset över natten.
Helkroppsskanning
Om sköldkörtelknölar upptäcks kan en helkroppsskanning (skintigrafi) genomföras för att ge en mer detaljerad bild av sköldkörtelvävnaden. Denna bildundersökning innebär att ett radioaktivt ämne ges som injektion eller via en kapsel, och tas upp av sköldkörtelvävnad som avger gammastrålar vilka kan detekteras med en gammakamera och omvandlas till en bild.
Tidigare användes denna undersökning rutinmässigt, men då användning av modernt ultraljud på halsen samt biopsier visat sig ge så exakta resultat och vara så känsligt, används nästan aldrig skintigrafi som ett verktyg för utvärdering av knölar i sköldkörteln. Radioaktiv skanning spelar dock fortfarande en viktig roll för att utvärdera ovanliga knölar som orsakar hypertyreos (för mycket sköldkörtelhormon). Metoden är också viktig vid uppföljning av cancer.
Hur stor är risken för att sköldkörtelcancern återkommer (återfall)? Få svar här
Sköldkörtelcancer eller tyreoideacancer är en elakartad tumör i sköldkörteln.
Sköldkörtelcancer behandlas vanligtvis med en kombination av olika terapier.